vägrar att inse..

Alltså, om jag sitter uppe länge om kvällarna och är för mig själv så börjar jag alltid tänka på allting, då menar jag allting. och jag blir typ helt nere. haha. nu har jag suttit och tittat på bilder sen i somras och är nu typ helt nere för att jag saknar allting så mycket. jag saknar min resa till finland tillsammans med mona som var det bästa jag nånsin gjort. jag saknar min emmas monas och paulinas resa till sthlm, där vi spenderade en hel dag på gröna lund tillsammans med fina vänner från sthlm. jag saknar vädret, jag saknar allting. dock hände det ju en del tråkigare saker också, men jag försöker vända det till något possetivt så gott det går. uääh, jag vill typ bara gråta. lyssnar på en låt som påminner jättemkt om mina lyckligaste dagar i somras, och jag vill bara böla! haha, känner ni så ibland? som världens mesigaste som bara vill gråta åt ganska små saker egnetligen? det är jag. jag är grymt känslig, när det gäller vissa saker. om någon säger nånting om något som är känsligt för mig kan jag börja gråta, hur lätt som helst! vem som helst kan få mig att gråta, bara man vet vad man ska säga ;)